Snuva och tapet

Jag har kännt i kroppen att något skumt är på gång, i några dagar nu (ja, alltså, förutom att min mage växer och jag tydligen är gravid, vilket jag inte tror på förrän jag varit på ultraljudet imorgon). Den konstiga, kropp-trötta känslan man (i alla fall jag) brukar ha innan en förkylning är på gång...och det visade sig att... det var den.

I regel är jag bara sjuk en gång om året och det brukar vara runt påsken, men denna gång var jag inte så väl förberedd på att besöket (febern & förkylningen) skulle komma redan. Dels för att tiden bara rusar en förbi och dels att det varit så pass mycket annat tråkigt besök i kroppen...

Måste bara passa på att nämna det, att mina kliande herrar (utslagen) har minskat rejält på sistone! =) Är så glad, så glad! Är nog en blandning av att jag verkligen gjort allt för att de inte skall kunna smita förbi via några genvägar (som sovit med kläder och fingervantar...bytt sängkläder ofta m.m.) och av att jag nu har fått denna sista penicillin-kur förlängd + en salva som funkar formedabelt som miltär-motstånd mot dessa otrevliga gubbar. =)

Nu tog jag en paus från tv-serie-tittandet och mina tankar hamnade förstås inom inredningens värld, som vanligt.

Jag har bestämt mig för att tapetsera detta traditionella marimekko-mönstret på en av väggarna i matrummet. (Den med stora blommor på bilden nedan)

Jag slogs av tanken, att hur mycket man än sett och beskådat detta mönster överallt, så blir man (i vart fall aldrig jag) less på just detta mönster. M & K Isola kom med en fantastisk tidsbrytande mönster-idé som jag tror kommer att förbli det i all tid och evighet.

(Om man får drömma sig bort... så tänker jag mig att jag sedan framöver har monterat långa, vita tavellister mot denna vägg och en av de stora inramade fotona jag vill ha där är ett svart/vitt bröllopsfoto på mig och mitt hjärta. Den andra skall också vara i svart/vitt och på bilden är vårt barn....) om nu allt går så bra, vill säga, men jag drömmer om det i alla fall =)

Härliga förmiddag, eller?

I vanliga fall arbetar jag med maskiner, transportörer, verktyg och spolslangar.

Nu när jag är gravid, så har jag fått andra arbetsuppgifter som inte innehåller buller, vibrationer, damm och tunga lyft. Jag såg, redan från början, detta som en möjlighet att utvecklas, lära mig nya saker och få nya kontakter. Och nu, när jag jobbat ca 4 månader, så känns det jätteroligt att jag fick den här chansen!

Jag fick möjligheten att jobba med en otroligt snäll och trevlig projektingenjör, som direkt tog med mig i denna nya värld (-och jag ska säga er att det är många järn i elden samtidigt!) Ett väldigt flexibelt arbete med många olika pågående projekt samtidigt. Antagligen därför det känns så roligt också, eftersom ingen dag är den andra lik.

Så jag måste säga att jag ändå har det väldigt bra just nu. Självklart kan jag sakna mitt ordinarie arbete och kollegorna också ibland. Speciellt det fysiska i arbetet, man får verkligen jobba med kroppen och man håller sig "i trim". Nu är det lite annat...plus att jag då förstås bär på magens extra-kilon också... =)

Jag kan även sakna att jobba skift och att få ha hela lediga veckor (eller, främst dessa antar jag). Men jag börjar, sakta men säkert, vänja mig vid att gå förmiddag. Det känns som att jag är hemma mer och man får vara ledig röda dagar. Men lediga veckor är inte helt fel... Jaja, jag tror det finns för- och nackdelar med både och.

Nu är det dags att gör sig i ordning för kvällen och sängen som väntar, upp kl 06.00 imorgon. Häääääärliga förmiddag =)

Gammalt blir nytt

Ett gammalt skåp som jag renoverade/målade i somras.

Färgen jag valde var naturligtvis vit. Vit är en neutral färg som man sedan kan kombinera med detaljer i olika färger runt omkring.

Såhär blev slutresultatet! =)

Jag ler för mig själv när jag tänker på dagen då jag målade det här skåpet...

"Jag höll målarfärgsburken i ena handen och rollern i den andra.

Som att all kraft i min ena hand plötsligt försvann och jag såg burken med färg fara mot golvet...som i slow motion. Jag såg en bred massa, vit färg, ta riktning mot golvet och min kära fars båtmotor... och färgen jag använde var naturligtvis inte vattenbaserad...

Som paralyserad stod jag och tittade på mina händer....målarburken...och den nya fina båtmotorn som just hade fått sin nya styling = vit-graffiti..."

Efter några timmars jobb, med att fixa lacknafta och att sedan få bort all färg, så var allt bra igen. Min pappa blev inte ens arg (som jag hade föreställt mig i min paralysering!!!).

Men jag hävdar fortfarande att det absolut måste ha varit ett spöke som busade med mig =)

Ha det bra där ute & se upp så att inte spökena busar med er också!

Vackert

Medan jag satt här i det nya mysiga arbetsrummet, så insåg jag plötsligt, när jag tittade ut genom fönstret, att vi faktiskt inte bara ser vägen och en massa hus... utan även detta. Och jag tycker faktiskt att det är fint.

Jag känner mig annars också väldigt glad och lycklig. Jag och min sambo har det väldigt roligt och fint tillsammans, vi väntar på vårt första barn och med andra ord så kommer livet att förändras en aning i augusti-september. Vi ser fram emot resan med spänning och stor förväntan, samtidigt som man ju inte kan veta hur det blir, men jag vet att det kommer att bli bra i alla fall.

Det är vackert!

Kram =)

På tapeten

Hittade nya kuddfodral på Hemtex.

De har cerise-lila färg och passar mysigt in till vårt vardagsrum som går i svart, lila och vitt för tillfället.

Samtidigt som jag har suttit här vid min kära dator, så pratade de plötsligt på radion om vad som är på tapeten vad gäller inredning. Det handlade mest om att återanvända det man har.

Jag tyckte det var intressant, för det var precis så som jag anser att inredning bör användas.

Ungefär såhär sa dom=

"Det skall vara ombonat och personligt. Man kan använda det man har och göra om stället, genom att måla, klä om eller bara möblera om, så kan intrycket i ett rum bli ett helt annat och mer trivsamt.

Gärna blanda hejvilt, miss-match:a med stil genom att ha lite stökigt, fast under kontroll och använda sig av olika stilblandningar.

Man kan alltså styla om sitt hem, utan att det kostar skjortan.

Vill man köpa något nytt, så gör man lätt fynd på loppisar, second hand-affärer eller på internet. Gamla möbler har mer känsla, det finns en speciell kärlek i ett hantverk."

Så det var det som nu var på tapeten och för en gångs skull så tycker jag också precis så! I min inredning, så följer jag inte "det senaste", modet eller det som alla andra har, utan jag försöker hitta mitt eget och det som jag och min familj trivs med. Det är klart att alla påverkas på ett eller annat sätt av det som är nytt och "inne" och det är svårt att inte göra det. Speciellt om läser tidningar eller läser och tittar på internet mycket, men jag försöker följa min egen väg - där jag vill vara omgiven av det jag tycker om. Det är det som alltid är på tapeten för mig!

Kram

Allt har sin tid

Arbetsrummet - Före.

Under helgen tog jag tag i projekt arbetsrum och gjorde "lite bättre ordning" än det var innan. Än finns det mycket att fixa i ordning, men detta är en bra början i alla fall.

Arbetsrummet har fått vänta länge på sin tur, men den som väntar på någe gott... =)

Tog t.o.m. och satte mig med symaskinen och knåpade ihop två stycken kappor. Varje gång förvånas jag över vad mycket det gör i ett rum med tyger/gardiner!

Jag vet ju alltid att det är så -rent teoretiskt - men man liksom vänjer sig att vara utan... som vi nu varit sedan begynnelsen i detta hus...

Allt har sin tid.

Några bilder från förvandlingen ska jag nu sätta upp här på bloggen. Titta och njut! =)

Arbetsrummet - Efter.

Sydde ihop en kappa av ett gammalt tyg från Lagerhaus. Tyckte den gav ett mysigt intryck till rummet.

Arbetsrummet var ganska nyligen tapetserat av de förra husägarna. Det är gråa tapeter med en fondvägg i grått med silvriga blommor - väggen till vänster, se bild ovan eller längst ner.

Jag möblerade om och tog in min farmor och farfars gamla fåtölj, som jag målat och klätt om. Jag tog bort en del av det stora, svarta skrivbordet - lite med anledning av att det snart kommer att behövas plats även för leksaker i detta rum... =)

Före.

Arbetsrummet har mer eller mindre haft en kombinerad uppgift än så länge, det har använts både som arbetsrum och som "smått och gott-förråd"....

Nackdelen med stort skrivbord, är att det lätt skapas en perfekt yta för att ställa alla saker som man inte vet var man ska ha dom, på.

Efter.

Det vita skrivbordet är inne i detta rum tillfälligt för att lätt kunna arbeta med tyger m.m.... det tar ju en hel del plats och är alldeles för stort för detta rum. Men planen är att bordet skall in till ett annat rum, längre in i huset så småningom. Men allt har som sagt sin tid.... =)

Övrigt

Annars så är det bra med mig.

Kliandet har fortsatt förstås....men jag försöker tänka på vad man ibland gör i andra länder med fingrar om man gör något man inte får...fast det är knappt så det heller hjälper...

Pratade med min mamma tidigare idag och känner mig så glad för hennes skull att det blev positiva besked hos gällivare-doktorn igår - känner dubbel =)

Nu är det i alla fall lördag kväll, vi har precis bastat och känner oss hela och rena igen =)

Ska nu äta en god glass och mysa framför tv:n med hjärtat...

Ses och hörs!

Kram

Snöskottning och nytt matbord!

Mitt hjärta var i tak-skottar-tagen här en dag och jag tog denna fina bild för jag tyckte det såg så häftigt ut med himlen nära =)

Även han såg tjusig ut med sina stora hörlurar, förstås. Han, liksom jag, tycker att vad man än gör, så går det lättare om man har musiken med sig.

Detta är vårt nya matbord som vi idag har monterat upp i vårt matrum. 260 cm långt och med andra ord - gott om plats för middagar, sällskapsspel och övrigt pyssel.

Ett härligt stort bord, som jag blev förälskad i första gången jag såg det på IKEA.

Nu saknas bara resterande inredning... - lampor, gardiner och annat smått o gått. (och stolar förstås, vi har endast fyra stycken i dagsläget...)

Det kliar!

ÅÅÅ herregud, vad mina utslag kliar! Som att "kliar-gubbarna" har tio-dubblats på några dagar bara. Det bästa har tidigare varit att ta en dusch och sedan ta fram stora fenuril-burken - då brukar allt vara frid och fröjd. Hoppas det funkar även denna gång.

Jag vill inte låta gnällig. Men det är faktiskt lite synd om mig.... Det har varit mycke "förändringar" för mig i början av graviditeten, "förändringar" som faktiskt nu blir allt bättre och jag ser som med ett annat ljus om dagarna. Men då är det ju dessa utslag! Som att allt inte FÅR vara bara frid och fröjd, så som man önskar sig att det ska vara med växande mage.

Är så otroligt less...

Min framtidsplan just nu (Å håll i Er alla läsare - texten som jag snart skriver är en spännande rysare, sådär som man önskar att filmen om livet skall vara) =

"Jag skall i dagarna påbörja en sista penicillin-kur...börjar med att äta i 7 dagar. Ser till att ta varenda tablett och ta exakt 3ggr/dag.

Jag ska även duscha en gång/dag, för att hålla det extra rent. Fenuril-burken står sedan redo att användas rejält varje dag, även för extra användnings-tillfällen.

Kommer att sova med en långärmad tröja på mig, kanske ev. ett par fingervantar också -eftersom det svåraste är att låta bli att klia när "gubbarna" sätter igång.

Byte av sängkläder skall ske till varje natt, för att minska risken att utslagen sprider sig via dom.

Så ofta jag kan, ska jag gå med linne på mig hemma, för att lufta utslagen."

Slutet av filmen får vi dock inte veta ännu, men håll med om att den verkar spännande? =)

Som vanligt hoppas (i alla fall) jag på ett lyckligt slut!

Mvh Linda

Min mormor!

Igår var jag och mamma till mormor och hälsade på. När vi kom så såg vi att hon satt i soffan och hade ”nickat till”, jag gick fram till henne och la min hand på hennes. Hon öppnade ögonen, log och sa – ”Är det Linda?”

Hon var jättefint klädd = Finskjorta med en fin kofta ovanpå och ett tjusigt pärlhalsband till. Och fina byxor och nya snygga inneskor till det. En av systrarna på boendet är det som har gjort henne så här fin och till och med hennes hår var lockigt och tjusigt.

Hon är så fin, min mormor. Hon kan låta lite sträv ibland, men hon menar alltid väl. Och om hon någon gång säger något kaxigt (vilket hon gör ibland!), så kommer det alltid ett leende efteråt. Hon månar om alla väldigt gott och frågar ofta om han/hon mår bra. Lika stort hjärta som hon har, har hon även stor familj - 7 barn, 13 barnbarn och väldigt många barnbarnsbarn.

Hon bor numera på äldreboendet Ängsgården i Vittangi. I början var det inte så roligt, tyckte hon. Vilket man kan förstå, säkert inte lätt att byta bostad och boendesätt på äldre dagar efter att hon bott väldigt, väldigt länge i sin tidigare lägenhet. Fast nu känns det som att hon trivs bättre på Ängsgården och hon sa själv att -"Nååå, nog är det ganska bra..." Hon har lärt känna de andra som bor på äldreboendet och mer eller mindre accepterat att det är här hon bor nu, tror jag. Och här har hon ju alltid någon som kan titta in till henne, det finns personal som dyker upp på en gång, om hon ringer på sin klocka. Så innerst inne, så tror jag att hon tycker det känns skönt att vara här och även för oss anhöriga känns det bra, eftersom vi vet att hon inte är ensam och att det finns personal dygnet runt.

Kramar

Retreat!

Nu har jag packat min väska för att åka till byn. (Vittangi). Det är alldeles för längesedan jag var där och jag har länge kännt att min kropp saknar byn. Ibland så det riktigt gör ont, faktiskt. För det är en speciell känsla att vara där...där kan jag känna det ultimata lugnet -både fysiskt och psykiskt. Harmoni, glädje och ny energi får/känner jag när jag är där.

Mysigt är det att hälsa på farmor & farfar, mormor, min mor & far och min lillebror, som man nästan alltid kan räkna med är i byn.

Ibland kan det bli väldigt fullt upp med att hinna hälsa på alla man vill hälsa på, men det gäller att komma ihåg att man hinner träffa de man hinner träffa, mer kan man inte göra. Det viktigaste är att VARA DÄR och att inte stressa upp sig med negativ energi...

Så nu åker jag på retreat - hoppas ni alla får en mysig helg - kram till er alla!

Under bearbetning!

Vill börja med att säga att denna blogg är "under bearbetning". Eftersom jag inte har lärt mig så mycket ännu om hur det funkar eller hur man kan göra allt här, så testar jag mig fram. Jag skriver detta för att jag själv tycker att bloggen kan se lite hispig och haspig ut...(mest beror det nog på att jag, som jag även sagt tidigare, inte är så jätteteknisk av mig...) men det går framåt och jag lär mig nytt hela tiden. Så alla ni som tänker att ni inte skulle kunna ha en blogg för att man ändå inte förstår sig på hur det funkar - prova!

Det går, även för den mest o-dator-intresserade-i-övrigt-människan!

Så vet ni alla det i alla fall =)

Mer vardagsrum....

En liten kreation jag gjorde av den platsbyggda garderoben som är längst in.

Alla garderober är målade vita och har fått svarta draperier (som täcker den tillfälliga röran bakom).

Just nu är det mycket svart/vitt i vårt vardagsrum, det är fint, men det kommer nog ändå att sättas in lite mer färg i tyger och kuddar m.m. allt eftersom.

Innan förvandligen...

Vardagsrum

Så här såg ett av fönstrena ut i julas.

1 av 4 julpynt som kom upp år 2009.

Också i julas. Just på denna bild är det den gamla fåtöljen, på bilden ovan är den nya, helt fantastiska, fåtöljen.

Lite småpyssel finns kvar att göra, som att måla om elementen/bygga elementskydd. Såklart även fixa i ordning sladdar å sånt.

Såhär såg det ut innan.

Man kan även se "ramen" av den gamla väggen som vi nu har rivit helt å hållet.

Nytt och gammalt i Vardagsrum!

Det här är vår tv-vägg som blev väldigt snygg! Den har också jättebra plats för förvaring i de "dolda" skåpen. Jonas och hans far har kämpat på med denna och väggen var det första bygget som gjordes i huset.

En till bild på fin-väggen.

Så här såg väggen ut innan...

Underlig morgon

Idag var en underlig morgon. Jag har sovit bra och länge, men efter att jag ätit min lilla frukost så blev jag ledsen och allt bara var....inge bra. Kände egentligen inget speciellt, men tårarna bara attackerade mig. Jonas blev förstås orolig och frågade var det var med älsklingen...vad skulle jag svara? Det bara va just inge bra.

Attacken varade i ca 10 min och sedan var allt som vanligt igen =) Vi kom fram till att det säkerligen är hormonerna som har börjat spöka allt mer.

Jag har ju haft allt annat - illamående, övertröttheten och hela-tiden-kissnödig-heten. Så nu är det väl dags för hormonerna att göra sig hörda.

Jag hade en jättetrevlig eftermiddag igår tillsammans med min bästa väninna. Vi "checkade av läget" sen sist vi sågs, på ett café, gick runt i några butiker och hittade någon fin tunika till mig och hade det allmänt mysigt =)

När jag kom hem, så gick det bara en liten stund så kikade min kära lillebror in en sväng (eller sväng och sväng, han var nog här 1 och en halv timma...men han tar aldrig av sig jackan när han hälsar på, så det känns alltid som en sväng.) Men trevligt var det - han är en väldigt fin person.

Jag saknar min stora bror, som också är en väldigt fin person och som är bosatt i Umeå. Hoppas jag får höra av honom snart.

Ikväll är vi bjudna på middag till mina fina svärföräldrar - vilket jag ser fram emot väldigt mycket. När vi ska dit, kan jag alltid vara lika säker på att det blir trevligt, mysigt och många glada skratt. Det blir säkerligen god mat, sällskapsspel och trevligt prat mellan dom, Jonas storebror och oss två. Så det ser jag fram emot.

Kram

Bilder på mig och lillknodden

Bilderna blev gryniga - för att vår spegel är dammig, av damm från renoveringen som inte har blivit borttaget ännu.... - men man ser magen i alla fall =)
Tycker om mina hängselbyxor - fyndade dom på tradera. Går att ha även när magen blir (ännu) större.... =)

Nobody knows....

Kom just på att det inte är så många som vet om att jag har denna blogg...nästan inte jag själv heller. Jag ska nog ta och berätta det för några av mina nära och kära. (Och mig själv).

Idag var det min hydraulik-kurs sista dag. Lät sorgligt, men det kan jag nog inte säga att det är... Inte för att det inte är intressant och bra att kunna, utan mer att det känns som att det räcker med 3 fulla dagar i ämnet hydraulik. Jag hade ju lite (och då menar jag lite, har glömt det mesta) kunskaper i ämnet sedan innan, men som sagt, det är ett tag sedan och vi vet ju alla hur det är när man inte använder sina "expert-kunskaper" på väldigt läääänge. Nu var jag ironisk.

Alla som känner mig vet att jag inte är den skarpaste direkt på matematik, teknik och logik... (fast jag försöker och tycker faktiskt att det kan vara ganska kul ibland).
Däremot inredning, det är min grej det. Med det menar jag inte att jag är ett proffs och vet inte om jag skulle vilja vara heller. Men jag älskar utmaningen att kunna göra något förvandlande i t.ex. ett rum. Jag vill hjälpa människor att kunna trivas bättre i sitt hem, att ge dem harmoniskt, stämningsfullt och trevligt med hjälp av inredning.
Och det viktigaste av allt när det gäller inredning, tycker jag är att man följer sin egen smak, stil, tycke och behov. Då tror jag det blir allra bäst! Och det är det jag, i mitt intresse av inredning, vill plocka fram och hitta tillsammans med den/de jag hjälper. =)

God kväll!

Kärt Finbesök!

Idag, på eftermiddagen, kom mina kära föräldrar på besök. Det var mysigt och roligt att se dom igen - det blir inte alltför ofta nuförtiden... Mycket beror det väl på att de är bosatta i Vittangi och att jag numera endast jobbar förmiddagsskift + att såklart renoveringen har tagit mycket av vår tid. Jag berättade den glada nyheten... att jag nästa vecka kommer att ha semester torsdag och fredag, främst för att kunna vara i Vittangi någon dag =)

Vi satt även och bläddrade lite i "Ett barn blir till" och tillsammans förundrades (mestadels min pappa, men även vi andra) vi över hur det egentligen kan funka med kroppen och barnet som växer där...det är helt otroligt. Jag misstänker att de "kurr-bubblor" jag brukar känna ibland därinne kan vara tecken på liv från lill-knodden. Mamma sa, att när hon väntade mig, så hick-bubbl-kurrade jag väldigt ofta....så det kan möjligen vara det jag känner. Jag längtar tills jag får se den lilla krabaten i alla fall =)
Men det är lång väg dit...

Kram

Inuti garderoben målades det, med vitt såklart, och hyllplan + konsoller fixades.
Inne i detta utrymme finns även en inbyggdhylla/garderob, som från början hade denna gröna färg inuti, för få hyllplan och ett draperi ev ett mycket sällsynt slags tyg....
Efter.
Efter.
Detta är vårt mysrum som finns just innan badrummet och bastun. Detta är före.

Den första och andra bilden visar samma hörn i matsalen, efter och före. Nu när man ser tillbaka på de bilder vi har tagit av renoveringen, så inser man vilket kaos vi har bott i!

På denna bild ser man mitt älskade hjärta stå och kämpa med en annan av väggarna i matsalen...(Hoja, så det såg ut!) Fotat innifrån matsalen mot hallen/köket.
En annan del av hallen färdigrenoverat. Ljust och fint samt nytt golv. För att "skapa" en större hall-känsla, så valde vi att sätta in spegeldörrar på garderoben.
Led-spotar byggdes in i en låda och ger ett mysigt sken ovanför (den tillfälliga) klädhängaren och öppningen in mot köket.
Det är många bilder som jag inte har fått med här, men det kommer framöver. =)

Före - Hall mot Kök

Såhär såg det ut innan. Från hallen sett mot kök...På denna bild hade vi inte ännu öppnat i väggen mot köket....och man kan skymta lite av den blå tapeten som varit i (HELA) hallen...

Från hall, mot kök =)

Detta tycker jag är en väldigt fin bild. Från att ha varit blått i hallen, så är det nu vitt och ljust. =)

Kanske dags för bilder på huset?

Snart ska jag ta tag i att sätta in lite före/efter-bilder i min nya fina blogg. (Som egentligen inte är så ny, men ny-gammal...) Både jag och Jonas har tagit en massa bilder, nu gäller det bara att samla ihop allt och se förändringen. För det har verkligen blivit skillnad! Från att ha varit ljusblått, mörkblått och mellanblått i princip hela huset, så är det numera vitt, ljust och fint. Självklart en hel del kvar att fixa och inreda, men i väntan på ny motivation (och mer pengar) så kläcker vi nya idéer hela tiden - så ibland är det bra att få vänta! =)

Kram