Snuva och tapet

Jag har kännt i kroppen att något skumt är på gång, i några dagar nu (ja, alltså, förutom att min mage växer och jag tydligen är gravid, vilket jag inte tror på förrän jag varit på ultraljudet imorgon). Den konstiga, kropp-trötta känslan man (i alla fall jag) brukar ha innan en förkylning är på gång...och det visade sig att... det var den.

I regel är jag bara sjuk en gång om året och det brukar vara runt påsken, men denna gång var jag inte så väl förberedd på att besöket (febern & förkylningen) skulle komma redan. Dels för att tiden bara rusar en förbi och dels att det varit så pass mycket annat tråkigt besök i kroppen...

Måste bara passa på att nämna det, att mina kliande herrar (utslagen) har minskat rejält på sistone! =) Är så glad, så glad! Är nog en blandning av att jag verkligen gjort allt för att de inte skall kunna smita förbi via några genvägar (som sovit med kläder och fingervantar...bytt sängkläder ofta m.m.) och av att jag nu har fått denna sista penicillin-kur förlängd + en salva som funkar formedabelt som miltär-motstånd mot dessa otrevliga gubbar. =)

Nu tog jag en paus från tv-serie-tittandet och mina tankar hamnade förstås inom inredningens värld, som vanligt.

Jag har bestämt mig för att tapetsera detta traditionella marimekko-mönstret på en av väggarna i matrummet. (Den med stora blommor på bilden nedan)

Jag slogs av tanken, att hur mycket man än sett och beskådat detta mönster överallt, så blir man (i vart fall aldrig jag) less på just detta mönster. M & K Isola kom med en fantastisk tidsbrytande mönster-idé som jag tror kommer att förbli det i all tid och evighet.

(Om man får drömma sig bort... så tänker jag mig att jag sedan framöver har monterat långa, vita tavellister mot denna vägg och en av de stora inramade fotona jag vill ha där är ett svart/vitt bröllopsfoto på mig och mitt hjärta. Den andra skall också vara i svart/vitt och på bilden är vårt barn....) om nu allt går så bra, vill säga, men jag drömmer om det i alla fall =)