Den som väntar på något gott...

Då var det söndag igen. Extra skön idag, efter att vi haft en väldigt mysig lördagskväll :-)

Vi försökte stiga upp från den sköna sängen lite tidigare (och lyckades halvt, men det blev ändå bra) - det är så fantastiskt skönt att känna att man har en lång söndag framför sig, innan jobbet kallar igen.

Åter har jag tagit mig en tur runt huset, för att upptäcka hur det ser ut. Lite regnigt idag dock, så det blev en kortare sväng, men ändå väldigt skönt med den friska luften som dropparna ger.

Jag var även in till ett av våra uteförråd för att hitta mig några bra plankor som skall få bli en väldigt viktig del av vår hall.

Det är där vi har fastnat i vår husreparation, kan man säga. Men nu tycker jag att det känns som att vi har stått ut allt för länge med att inte kunna hänga upp desto mer i hallen. Hittills har bara några få (lite sämre) krokar kunnat bära ett fåtal jackor m.m. I och för sig, så går vi ju mot sommaren nu och då har man ju inte framme lika mycket som man haft nu under vintern, men jag vill ändå göra färdigt det här nu, så att möjligheten i alla fall finns.

Imorgon klockan 08.00 bär det åter av till mödravårdcentralen. Jag tror det är nu som vi kommer att påbörja mätning av Sf-måttet - som mäter magen och därmed även , på något finurligt sätt, kan man få fram hur stor (liten) bebisen är där inne. Och sedan tror jag att vi kommer att få besök dom ungefär varannan vecka för kontroll.

Denna morgonen verkade det som att lill-parveln hade det lite långtråkigt...det har sparkats och bankats hur mycket som helst - just vid dessa tillfällen så skulle man ju hemskt gärna kunna få titta in och se vad det är den gör egentligen...

Men den som väntar på något gott....

Nu blir det att planera veckan som snart är här, både vad gäller mat -lagning och -inhandling och även vad som behövs göras hemma.

*** Kram till er alla ***

** En extra bra lördag **

Tänk att ljudet från vinden som viner med ljumhet intill...solen som försiktigt kikar fram från himlen och småfåglarnas kvitter och samtal med varandra kan vara så rogivande...

Att mitt i allt detta få vara med, tillsammans med lövkrattan, är lycka. Man kunde ju innan också tänka sig vilken frihet det är att få vara med om detta - på sin egen gård. Men att det skulle vara såhär härligt, det kunde då inte jag förstå.

Jag vet att jag har pratat om det tidigare också, men det är nya slags känslor som jag aldrig har haft innan.

Det har varit, och är fortfarande, så himla spännande för oss att se hur gården har vuxit fram nu när snön bit för bit har försvunnit. Och jag måste påstå att det finns väldigt många blomrabatter lite här och där runt om huset...och som alla vet, så är ju inte jag riktigt en blom-och-växt-fanatiker, men jag tycker däremot om det enkla och fridfulla som jag känner när det är någon enstaka blomma/blomarrangemang som ger liv till omgivningen.

Buskar finns det också gott om och det är något jag måste ta och läsa och höra mig för lite om - hur man på ett bra sätt kan göra sig av med dessa.

Det finns dock ett väldigt fint stenarrangemang bakom huset och en stor gran bredvid, väldigt fint tycker jag och säkert än mer då grankvistarna blir gröna.

Ja, som ni hör har jag haft en mysig och skön dag ute på gården och det känns extra skönt att jag vet att det är både jag och lill-parveln i magen som får vara ute i friska luften och mysa tillsammans. Mitt hjärta Jonas har myst på inomhus och fixat och donat med lite av varje.

Ikväll ska vi två (tre) ha härlig "quality-time" tillsammans och vi får se om det börjar med ett bad i jazuccin eller en varm bastu. Middagen har vi gjort färdig redan i morse -det kommer att serveras god lasagne med grekisk sallad till.

Efter det så blir det att titta på film, ett av de intressen som vi har gemensamt. Denna gång blir det "Shutter Island", som vi båda har höga förväntningar på. (Och jag ser fram emot att få titta på Leonardo Di Caprios goda skådespeleri... :-)

De flesta lördagar är väldigt bra, men denna lite extra bra och jag tror mycket beror på den härliga stunden utomhus och nu ska jag njuta vidare här hemma!

Hoppas ni alla har det bra,

***** kramar *****

Längtan

Jag...

Längtar...

...till stunden då jag, tillsammans med Jonas, får se vårt barn.

...efter min kära storebror som jag inte träffat sen i julas.

...efter mina vänner som bor långt borta = Malin, Elin, Maria, Malle och Mimmi.

...till dagen då det är grönt utomhus.

...till dagen då jag och Jonas får ge varandra den andra efterlängtade ringen.

...till IKEA. :-)

...efter att få promenera och jogga på våren -nätt och smidig som man är vanligtvis ;-)

** Lilla du **

"Lilla du där inne

Jag undrar så vem du är

Att jag vet så lite om dig

fast du redan är här.

Är det dina tår jag känner?

Är det ditt hjärta jag hör slå?

Är det sant att du har ögon och naglar

och en mage att pussa på?

Jag vet så lite om dig

fast du redan är här

Men jag älskar dig som tokig

vem du än är."

** Mindre än 3 & en halv månad (eller

ca 13 veckor) kvar **

********Grubblerier**********

"...det handlar om att ge upp ett krig, inte ett krig på de stora arenorna, utan ett krig som utspelar sig i vårt innersta och privata - kampen mot våra smärtsamma känslor, tankar, minnen och annat som vi inte vill uppleva. ...vi krigar genom att fly och flyktmetoderna är många - droger, alkohol, överdrivet arbetande, ätande, bantande och shoppande - ja, listan kan göras lång. Tragiskt nog jagar fienden oss hela tiden i hälarna och kommer snabbt ikapp. Vi lyckas inte alltid så bra med våra energikrävande metoder att springa ifrån obehaget i vårt inre - och jakten fortsätter."

"...det som du absolut inte vill kännas vid, kommer att drabba dig med full kraft."

"...först och främst, ge dig själv en chans.

För det andra, acceptera det som hänt och inse att du faktiskt väljer hur du ska reagera.

För det tredje, öppna dig för möjligheten att det faktiskt finns ett reellt alternativ till din kamp mot smärtan.

För det fjärde, öppna dig för möjligheten att ett alternativ till kontroll kan vara att sluta kämpa."

"...det handlar om acceptans, medveten närvaro och om att leva ett liv, inte vinna ett krig."

Några ord ur boken "Sluta grubbla - Börja leva"

(av: Steven C. Hayes och Spencer Smith)

Hormoner - va är det egentligen?! =/

Nä, nu blommar löken! =)

Skandal att det är så länge sedan jag plinkat ner text här. Men, dagarna går och förra veckan inte minst. Men nu ska jag ta mig i kragen och låta mig (och lill-parveln i magen) sitta en stund varje kväll i denna sköna fåtölj vid fönstret och bara skriva det som dyker upp i bulan.

Jag kan tydligt känna hur hormonerna mer och mer senaste tiden har intagit sitt palats högst upp i denna kropp... - jag beter mig (omedvetet) väldigt korkat ofta och blandar ihop bokstäver och ord för jämnan. Tankeverksamheten är inte den skarpaste och självklara saker från mitt minne är borta. Men jag har läst att man inte ska bli rädd, utan istället direkt tänka att det fööörstååås är hormonerna! =) Många glada skratt blir det här hemma p.g.a. det i alla fall och jag har nog aldrig förr sett min kära sambo så skrattande oförstående...

Nå, 5 månader har gått och jag mår nu hur bra som helst. Jag hoppas det får förbli så fram till att "vattnet går". Att jämföra med hur de första 3 och en halv månaderna var, går inte och jag kan inte ens förstå hur trött jag var då! I kombination med det "molande" illamåendet så var det ingen hit. Samtidigt som det kändes som att jag inte fick klaga - det var ju en välsignelse och det bara var att vara glad -det var ju det här jag hade velat så länge...

Givetvis är det ju en välsignelse, att det för oss var så enkelt att bli med barn. Och givetvis är jag glad (nu) att få vara med om det här. Men JUST DÅ var jag som inne i ett lite mörkare moln än det ljusa som jag befinner mig i nu, kan man enkelt säga! =)

"Bubblorna" i magen har ökat och blivit större. Fast ännu inga riktiga sparkar - så som jag väntar mig att de skall kännas i alla fall.

Min mamma ska sticka en del kläder, bl.a kofta med lamm på och ett par tossor till de små fötterna och min svärmor kommer då och då med överraskningar till oss, innehållande "saker som kan vara bra att ha". Så det blir nog bra det här =)

Min lillebror är hos oss för tillfället och sitter tillsammans med Jonas och bygger ihop en dator som de ska beställa till lillebror. Jag förstår ingenting av orden de använder sig av (vilket för tillfället inte alls är någon ovanlighet), men såna saker hajar jag inte i normala fall heller.

Men jag hoppas det blir en bra, i en fin färg! =)

Ses & Hörs!

Rastlöshet

En sån där konstig dag.

Var tidigt på jobbet, kl 06.20, och kände mig energifull och kreativ. Jag satt framför datorn och knappade på en slutrapport som jag dragit mig för att börja skriva länge...orden bara kom ur mig och vips! så blev den nästintill helt klar. Kändes skönt.

Sen åt jag god lunch, Jonas & jag rullade köttbullar igår och dom blev riktigt goda...

Men därefter så hände någonting och jag blev jättetrött, men samtidigt kom den rastlösa känslan - "vad ska jag göra nu då"? =(

Jag minns när jag var liten och i ungdomsåren, då ville jag ha något att göra hela tiden och tyckte att mamma eller pappa skulle föreslå något bra. Vilket jag givetvis aldrig tyckte att de gjorde... men jag hade svårt att bara vara.

Så är det inte numera.

Men just idag, så kände jag så igen. Som att jag vill göra någonting, men inte kan komma på vad. Eller är det just för att man bara vill vara egentligen...?!

Jag vet inte, men det kanske är att man har svårt att slappna av. För man vet att imorgon är det jobb igen eller jobb och jobb, jag har utbildning i "Excel- Grund", så jag borde göra något nu när jag har ledig tid. Eller borde jag vila just för att jag har ledig tid? Hoja.

Kanske bara är för att jag innerst inne är trött, jobbade ju ända till 15.30 idag...

Tja...livet är bra konstigt ibland.