torsdag 3 februari 2011

Hoppsan!

Jag är lite "grön" ännu på att blogga. Eftersom jag skriver mest för min, min familjs och andra som känner mig´s skull, så tänker jag inte på att vissa saker. För jag tänker att de känner ju mig -jag ÄR en person med ironi, självdistans och humor.

Det är inte lätt, för när man skriver det man tänker så blir det lätt inte likadant, eftersom man hade sagt det med ord, miner och gester på ett annat sätt. Ibland kan säkert det man skriver tolkas precis så som det är tänkt, men ibland uppfattar man nog texten på olika sätt.
Det är något man får träna på. Jag får träna på det. Man kan ju bara bli bättre, eller hur? =)

Det kanske var lite det som hände i förra inläggets "kommentar-debatt" också...
(men varför vara anonym?.....)
Jaja. Men jag tror att jag förstår hur du, anonym, menade med din kommentar. Den var bara lite tufft skriven.

Jag menade absolut inte att det var synd om mig igår. (Även fast jag tyckte det just då, när jag gick där...) Självklart vet jag att det är så det är att ha barn ibland. Bara att vi har haft en väldig tur hittills och en T-L som alltid brukar vara glad&nöjd m.m. Därför reagerade jag extra mycket på gårdagens äventyr, eftersom jag inte varit med om det innan...det var absolut inte det VÄRSTA jag varit med om (för, de värsta sakerna som händer i livet skulle jag aldrig skriva om här, i min blogg...) men det vaaaaar frustrerande just den dagen. Å varför inte för en gångs skull skriva om något jobbigt, eftersom jag nästan alltid annars skriver om mitt underbara liv på rosa moln...? =)

"Om mitt liv på rosa moln", har jag för övrigt tagit bort... DET var skrivet med ironi, såklart! Vems liv är rosa hela tiden? Ingens, antar jag. Men jag vill skriva om det som jag tycker är roligt & väsentligt att skriva om och att lägga ut på nätet....för som sagt, så kan ju alla i hela världen läsa det jag skriver.

Å det är alltid roligt med nya läsare och att få kommentarer! =) Även om jag tycker att man inte ska vara anonym...och att det även gäller för kommentar-skrivaren att tänka på HUR man skriver, så att det tolkas på ett korrekt sätt. För om man tittar på din första kommentar och sedan på din andra kommentar, så känns det som att det är 2 olika personer som skrivit dessa, eller hur? Fast det inte är det, men det är just det jag menar.
Det gäller för oss alla att tänka på HUR vi skriver, på så sätt får den som läser mer förståelse över hur man menar...

Fija: Tack ändå för att du reagerade. Jag vet att du vet hur jag menar. Det var länge sen vi sågs (igen)...absolut ska vi ta en fika - jag vill ju se hur ni bor! =) (Jonas har ju fått vara till er flera gånger redan, de e fusk....) Hoppas allt är väl med er me & kram från oss!

Lena: Fantastiska svärmor som alltid finns där! =) Jag vet ju det, men jag trodde att du jobbade igår....å då ville jag inte ringa. (Fast till Jonas kunde jag ringa fast han va på jobbet, jag va suuuur på honom, men det är en annan sak, för han hade ju "snott" biiiilen!) =) Tack för dina ord. Jag vet att du vet att jag vet hur du menar & tvärtom. =)

Så, nu ska vi snart träffa en kompis på ett fik på stan. Dags att väcka min dotter kanske.... =)
Jag hoppas jag nu skrivit så att ni alla förstår hur jag menar.
Ha en fin dag, alla!

//"Om mitt liv på rosa moln..." Jojustja. =)

2 kommentarer:

  1. ;-D Hoppas att du kom iväg till ett gott fika i går.
    Ha en skön helg med de dina<33

    SvaraRadera
  2. Hallååå där, inte tycker jag att du ska ändra på ditt sätt att skriva. Då är det ju inte du nå mer!!! Lova mig och dom andra som följer dig med spänning och som tycker att du är en fantastisk skibent att fortsätta just så här.
    Det kommer Tuva-Lisa också att uppskatta när hon blir stor och säga "mamma va du är duktig".
    Tänk så vackert och fint du får ner allt med print,jag är lite avundsjuk på DET, om jag nu ska vara det avundsjuk över huvudtaget...
    Kram från en stolt mamma och mormor.

    SvaraRadera