Det där med rutiner...

Att ta en promenad på förmiddagen är ljuvligt!

Jag sitter här, färdigpromenerad för denna dag, med en nykokt kaffe brevid mig, lite halv-varm och samtidigt halv-kall i kroppen och har därför en filt på benen (de håller nämligen på att repa en läcka nånstans i fjärrvärmen...så den är avstängd hela dagen...). Och jag känner mig allmänt lycklig och glad.

Natten har varit väldigt bra. Gumman sov mellan 20.00-22.00 och sen var det mitt och hennes kvällsgöra på schemat. Vi har inte riktigt fått helt fasta rutiner ännu, men det blir bättre och bättre! =)

Hennes pappa jobbar ju på veckodagarna, så vi brukar försöka låta honom få bra sömn om nätterna - man vet ju själv hur jobbigt det är att inte kunna få vara klar och engagerad på jobbet...å det funkar väldigt bra för oss.

Vid midnatt-snåret så somnade hon om igen och har sedan sovit till kl 03.00, då myste vi på med mat, prat, blöjbyte och kramar fram till kl 05.00. Då ville hon bara ha en snabb matning och sen var ögonlocken tunga igen...

Klockan 07.00 var det dags för oss att vakna tyckte hon, så så fick det bli! =)

Fast jag kan inte säga att jag kände likadant - mina ögon gick i kors under första halvan av matningen och önskade inget hellre än att hon ville ta en tupplur till...men jag tänkte om och fick till och med lägga ner henne på soffan - där hon låg ett bra tag (alldeles själv) och myste på, vilket var perfekt, för då kunde jag göra mig och hennes vagn färdig för utgång i lugn och ro =)

(betydligt enklare och allt blir mera rätt när hon inte gråter...).

Jag har lovat mig själv att försöka ta mig ut varje dag för att bygga upp min kondition igen. Jag kan inte skriva här hur många kilon min kropp växte med under graviditeten, för då skulle nog "mastern" stänga ner denna sida p.g.a. för mycket tyngd...men det var en hel del i alla fall.

Så nu är det bara att börja om från 0 och det är jättehärligt, men tungt! Jag längtar tills jag kan gå på ett riktigt svettigt gympa-pass, men det får komma sen när kroppen är ordentligt läkt - men innan jul skall det bli i varje fall!

Sen verkar ju hon trivas utomordentligt utomhus också, så här kommer det att bli promenader må ni tro! =)

Kanske att det börjar gå åt rätt håll nu, med lite fastare tider med våran lill-gumma. Då hon somnar på kvällen, vaknar under natten och vaknar på morgonen - eller i alla fall så känns det "way much better" nu än det gjorde de första veckorna. Hennes mage var tidigare väldigt mycke ur balans och man riktigt såg hur den krånglade till det för henne och man kände sig sååå hjälplös, men det hjälpte ganska bra med närhet och kramar! Å om man tänker efter, så hur lätt kan det vara att komma ut från sin "cocoon" där man varit i över 9 månader, ut till en helt ny värld och allt i kroppen skall fungera. Inte kan det då vara enkelt.

Nu ska jag gå och ta på mig tofflor på fötterna och i övrigt se vad vad dagen har att erbjuda...

Ta hand om er!