Lurade!

Trodde vi ja! Det kändes ju som att sjukan började att avta...men den höll i sig i 6 dagar. De två sista dagarna var de enda som det inte kom någon kräkning ut från lilltjejen, men det kom däremot ut den andra vägen. Läste och hörde att magen tydligen kunde vara i obalans i flera, flera dagar efter att själva magsjukan gått över. Å det stämde.

Stackars liten, nu förstår man vad alla menar med att det alltid är jobbigt när ett barn är sjuk...inte alls roligt att se. Hon tappade säkert ett halvt kilo i vikt under de här dagarna och för en sån liten krabat så gör det ganska så stor skillnad.

Jag pratade med bvc -både om att hon haft v-kräksjukan i såååå många dagar och att hon ibland kan se lite blå ut i händer, fötter och om läpparna- och vi beslöt att den kvällen åka till akuten, så att en doktor fick ta en titt på henne.

Men glada kom vi tillbaka hem efter att fått bekräftat att hon inte var uttorkad -trots att hon inte kunnat behålla maten och att det blåa inte var någon fara, utan troligtvis berodde på att hon varit just magsjuk och inte lika aktiv.

Efter detta så blev hon inte blå nåmer. Jag själv blir också väldigt lätt blå om läpparna och fryser/svettas lätt. Hon har säkert ärvt dessa gener av mig. Men det kändes skönt att vi ändå kollade upp det och att doktorn fick göra en grundlig undersökning -den natten kunde vi äntligen sova gott, kan jag säga.

Någon dag senare läste jag i tidningen om RS-viruset...visst blev jag lite orolig igen, men det gick fort över när jag valde att tänka att det inte kan vara det. Vi har ju precis varit och kollat läget hos doktorn. Men, man är ju som man är...å det är svårt när man aldrig varit med om detta innan, eftersom detta är vårt första barn.

Sakteligen blev hon mer och mer sig själv, gumman. En underbar känsla när man började se henne vara sådär nyfiken, busig och glad igen = )

Jag kan t.o.m. känna att hon "vuxit" mer som person under tiden hon varit sjuk -nu är hon mer trygg i sig själv och inte samma oro som ibland kunde infinna sig då & då tidigare.

Hon har ju upptäckt att tungan går att göra mycket med. Öronen är roliga att känna på. Leksaker som är vid sidan om henne greppar hon snabbt och rycker åt sig dom för att studera&koncentrera sig på allt det man kan göra med dom. Hon somnar gärna själv, bara hon får ha snutte-grisen intill sig. (Fast de e klart att iblaaaaand, vill hon inte sova själv...)

Hon vill mysa mycket och är gärna kind-i-kind då hon när i famnen.

För tillfället ligger hon på soffan och väntar på att jag ska ta bort hennes tröja färdigt... jag fick göra en liten paus -hon är så kittlig, så ibland känns det som att hon måste få andas emellanåt när man ska byta hennes kläder. = ) När vi har gjort detta färdigt så är det nog dag för en liten sovstund hos oss...

Trevlig fredagskväll till er alla!

//Linda & Tuva-Lisa