Aldrig någonsin tidigare har jag varit med om så här många & olika känslor. Från topp till dal. Från den största lyckan till olidlig frustration. Från att ha ett fullspäckat socialt schema till enorm ensamhet. Från att vilja få planera till att tvingas in till nu:et.
Ja, det är nästan så man hade kunnat skriva en bok om det. Eller jag hade velat skriva ner det, för min egen skull, men det får bli en annan dag. Som så mycket annat. Men jag har vant mig vid det nu och det känns inte jobbigt att jag inte hinner allt det jag skulle vilja gör längre. För den här tiden har gett mig så mycket mer! Även fast jag inte "hunnit" med de där kreativa projekten. Fast jag längtar till dom. Och har börjat fylla i en bok istället om alla mina ideér, så att jag inte behöver ha allt i huvudet. Eller börjat var fel ord, jag har köpt en bok som är tänkt till det, men har inte skrivit nåt i den ännu...det får bli en annan dag. Men det är en bra tanke, eller hur? :)
Om jag nu återgår till verkligheten...
Jag hade rätt om natten, den blev orolig. Men vi har tagit oss in till stan en sväng idag i alla fall och avslutade turen med ett besök hos min fina vän Erika! Tuva-Lisa har nyfiket följt de två stora barnen och verkligen stormtrivts. Trots att hon sovit dåligt och knappt velat äta. Regnet kom på vägen hem, vi stannade till på konsum för att köpa något gott till kvällen. Vi tänkte ha lite fredagsmys, jag & hon, nämligen.
Vi hoppas på att min kärlek inte behöver jobba alltför sent. Jag tycker så synd om honom. Han sliter verkligen febrilt. Vi saknar honom här hemma. Jag har inte (och inte han själv heller för den delen) någon aning om när han kan komma hem heller. Det får bli när det blir, men hoppas åtminstone inte att det hinner bli en annan dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar