Inte vilken dag som helst

Idag var det, på dagen, 4 år sen jag och Jonas blev tillsammans : ) Helt otroligt att det redan är 4:a... Och när jag tänker på allt som hänt/allt vi hunnit med sedan dess, så känns det helt ofattbart! : ) Men samtidigt underbart, förstås. Tänk att vi hittade varandra en stund/en natt/på en festival i livet då mitt liv var -upp-och-ner-vända-världen- (för att uttrycka mig milt) och i hans liv fanns det väl inga direkta konkreta planer på att hitta sig en tjej. Å nu bor vi här, i hus, med dotter, båda har jobb och vi har det bra tillsammans (även om det skulle kunna få vara mer tid för OSS, men vi får ta det lite som det är just nu! : )

Vi har som tradition att vara ut på restaurang och äta gott -vilket vi har gjort även idag. Svärmor & svärfar fick umgås med Tuva-Lisa, under tiden vi avnjöt en god middag på tu man hand : ) Vi promenerade tillbaka hem efteråt i den härliga kvällssolen, mysigt! : )

När vi kom hem, så satt farmor Lena och gav gröt till en grötig, glad och busig liten tjej. De berättade att de också varit ut på promenad i solskenet och att "en stolt farfar" hade kört vagnen heeela vägen : ) Så mysigt att höra, eftersom T-L varit så rädd för honom tidigare, nu är det dags att han också får uppleva "det där" dom de andra har fått så länge : ) Kul Kul!

Nu sover redan min älskling intill mig och jag hade tänkt göra likadant. Vi som varit tillsammans i 4 år redan...herregud, va fort tiden går...å jag älskar honom fortfarande, precis som han är -min fina Jonas! : )

Här är Han med stort H! : ) En gång, en annan tid, i en annan stad -men fortfarande den finaste pojkvännen/pappan/sambon som finns! : )

Puss&Kram // Linda